Carin & Joel

- i Vigge har vi nära till allt.

Vi glider in genom byn Vigge. Här ligger gårdar, torp och villor på rad och idyllen känns påtaglig. När gps:en blinkar ”framme” och det sammanfaller med ett vitt hus omringat av barncyklar, snowracers och en studsmatta förstår vi att vi kommit rätt. Rätt i vår jakt på det äkta Bergslivet. Vad är det som gör att man bor, lever och verkar i Bergs kommun? För att ta reda på det har vi stämt träff med familjen Edström-Mohage.

”VÄLKOMMEN HEM TILL OSS” står det på ringklockan. Mamma Carin Mohage öppnar dörren och direkt kikar en liten tvååring fram. Nyfiken och med stor förväntan. Det vankas nämligen kladdkaka när Bergslivs reporter och fotograf kommer. Vi bjuds in i köket. Modernt och trevligt med vita luckor och grått kakel.

– Vi bor här för att det är lugnt och skönt. Det är nära till skogen, vi har djur inpå knuten, vi har nära till sjön och skoteråkningen. Ja, nära till allt. Och med lugnet och närheten håller vi stressen på avstånd, säger Carin Mohage. Sju kilometer från Vigge ligger Hoverberg, eller Berg, som Carin säger. Där är hon själv uppvuxen. I villa på landet med två entreprenörsföräldrar.

– Mamma och pappa driver Mohages i Svenstavik. Mamma har kläd- och inredningsbutiken och pappa byggföretaget. Själv jobbar jag i butiken fyra dagar i veckan. Fredagar är det familjeliv på heltid som gäller, berättar Carin.

Familjen Edström-Mohage

Reportaget publicerades i Magasinet Bergsliv 2017

Familjemedlemmar: Carin Mohage 27 år, Joel Edström 29 år, Ebbe 4 år och Alli 2 år.

Bor: I ett utbyggt torp i byn Vigge utanför Hoverberg.

Sysselsättning: Carin jobbar på Mohages i Svenstavik och Joel driver egen bilverkstad.

Smultronställe: Persåsbacken på vintern. Båthamnen i Hoverberg på sommaren.

Kövra skola - värt en omväg

Kladdkakan kommer fram på bordet och Alli, 2 år och Ebbe, 4 år, är på hugget. Att äta kladdkaka inne vid köksbordet verkar inte tillhöra vardagen. Istället är det utomhusaktiviteter som familjen ägnar den mesta tiden åt.

– Jag gillar att köra fyrhjuling på lägdan. Nu fastnar jag inte längre. Förr fastnade jag lätt i snön, berättar Ebbe.

Båda barnen går på Kövra skola som sedan åtta år drivs i privat regi. Varje morgon kör mamma Carin eller pappa Joel bilen sju kilometer åt ”fel” håll för att lämna barnen vid förskolan. Sedan fortsätter föräldrarna till sina jobb i Svenstavik.

– Det är värt omvägen. Skolan är så personlig och vi upplever att våra barn får en trygg start på livet i Kövra skola, säger Joel Edström som själv gått på Kövra skola när han var ung.

Motorer & polisdrömmar

Efter att ha pendlat och jobbat i Norge har pappa Joel nu landat hemma i Vigge. Han har startat JE Fordonsteknik, en verkstad i Svenstavik, och vi förstår snabbt varifrån fyraårige Ebbe fått sitt motorintresse.

– Vi tar skotern direkt från tomten och kan ta oss i princip var som helst. Vi åker till Persåsen, till Glen, Arådalen, Ljungdalen eller bara ut på en tur i skogen, berättar Joel.

Carin är 27 år. Hon har bott i Hoverberg och Vigge i hela sitt liv förutom en avstickare till Östersund för att gå gymnasiet.

– Jag ville bli polis när jag var liten, få hjälpa människor. Jag är fortfarande lite sugen på det och jag har verkligen tänkt tanken på att utbilda mig vidare så småningom. Men just nu är det oklart till vad.

Men att hon av den anledningen skulle lämna Vigge och söka nya äventyr finns inte på kartan.

– Nej inte alls. Allra helst vill jag bara bo kvar här i Vigge. Skulle jag behöva flytta så kanske inom kommunen, men inte utanför, säger Carin.

Om Joels stora intresse är motorer så är Carins fotboll. Att ÖFK gått upp i allsvenskan firar hon med att besöka varje hemmamatch. Och resten av familjen får hänga med.

– Jag är själv gammal fotbollsspelare och att vi har ett lag i länet som är så framgångsrika är ju helt otroligt. Jag försöker verkligen omvända hela familjen till att också gilla fotboll.

Just nu handlar hennes och Joels drömmar om att bygga färdigt sitt hus, att alla får vara friska och att barnen får gå kvar i Kövra skola. Dessutom en förhoppning om att vägen utanför huset ska dras om.

– Vi bor längs genvägen till Åre. Vissa tider på året är det kaotiskt. Runt påsk och sportloven kör bilarna som galna förbi vårt hus och det är inte kul, säger Joel.

Det är lugnet som drar

Familjen är mitt i bygga-bo-åldern. Torpet de bor i hade Carin sett från vägen. Tomten var igenvuxen och huset förfallet, men hon såg ändå charmen när hon stannat och kikat in genom häcken. Några månader senare fanns en till salu-skylt och känslan av att det bara måste bli deras infann sig direkt. De har renoverat i många år. Det mesta förutom stommen är utbytt. Nästa etapp är en utbyggnad, ett till badrum och ett nytt tak.

Livet i Vigge är lugnet själv. Här njuter Carin och Joel av livet mest varje dag.

– Jag älskar att åka till storstäder men längtar alltid efter att komma hem till lugnet. Här finns ytor att röra sig på, här får man vara ifred, säger Carin.

Men familjen trivs också för det sociala umgänge de har. Många vänner bor i närheten och båda föräldraparen bor i grannbyarna. Och som Carin själv säger, ”det är nära till allt”. Många kanske reagerar på det. Det är sex mil till stan och ÖFK-matcherna, det är runt en mil till kompisar och barnens kompisar, det är sju kilometer till förskolan och 10 kilometer till jobbet. Men för Carin och Joel är det nära, och det som gör att livet i Vigge är det bästa liv de kan tänka sig.